Del 8 – Egentid i glaciärvatten

Dag 10. Vi vandrade i skogen hela dagen och det var ovanligt mycket prat och tjatter. Förmodligen för att det närmade sig resans slut. Jag blev trött i huvudet och längtade efter lugn och ro och tystnad. Tack och lov kom vi fram tidigt till vår plats för natten. Vi skulle tälta vid en bro och det fanns en skylt där med avståndet till slutmålet, en båtplats där vi skulle bli hämtade nästa dag. 1,7km! Vi var nästan framme!

Hur trevligt det än var att befinna sig till fjälls så kändes det som en lättnad att resan snart var över. Kroppen behövde vila och återhämta sig från ryggsäck och dåliga skor. 

Efter att jag och min tältkamrat hjälpts åt att resa vårt krokiga tält på andra sidan av en bro mot för vart de andra valde att tälta, tog jag en sväng in i skogen längs forsen och hittade en avskild plats där en del av det forsande vattnet rann in. Jag tvättade av mig i det isande glaciärvattnet. Det kändes uppfriskande och skönt den här gången trots att vattnet var så kallt att fötterna domnade bort direkt. Det var en mycket underlig känsla att stå där naken i iskallt glaciär vatten mitt i skogen och ändå njuta. Efteråt kändes det som en ovanlig lyx att lukta gott. Senare satt jag och min tältkamrat ensamma i skogen och småpratade. Det kändes riktigt mysigt. Min vän blev sugen på att ta det där kalla badet efter att jag pratat gott om det och under tiden gick jag till klasskamraterna och åt middag i solen som äntligen tittade fram. Sedan blev det vila i tältet och vi pratade om vad vi saknat utbildningsmässigt under vandringen, såsom guideteknik och ledarskap. Men framför allt kändes det så skönt att vi skulle komma hem nästa dag. Vi var rörande överens om att ingen av oss ville hålla på med långa vandringar i framtiden.